Hund i barnvagn

20160203_155150

Allt fler hundar kommer att kanske åka runt i specialdesignade vagnar. Lite ovanligt att se i Sverige men har funnits länge i USA och i Asien. Det är en designad accessoar men som används till ett mer praktiskt värde för många hundägare idag.

Omsorgen om sin hund har uppnåtts till en högre nivå än tidigare och nya behov har skapats. Hunden har blivit en viktig del i livet, men även hund och hundägare har dock sina begränsningar.

Ett hjälpmedel

Det uppstår ibland under hundens levnadsår att sjukdomar eller åldrande gör sig till känna. Men även när vi ska vistas ute det första månaderna med valpen. Lösningen är att fortsätta främja en fungerande vardag med mindre stress och mer frihet, för dig själv och till din fyrbenta familjemedlem.
Då finns den praktiska hjälpen tillhands, en hundvagn. Den skiljer sig inte så mycket utseendemässigt ifrån en barnvagn men är anpassade till små hundar.

Det finns en variant som är ute på marknaden. Smidig och lättkörd att köra på sina långpromenader men även att tas med på andra transporter. En genomtänkt säkerhetsanordning finns för en trygg resa, det är både en fästanordning, ihåligt skyddsnät och fotbroms. Utrymme till att både ligga ner eller sitta och följa med nyfiket i färdriktningen. Vagnen är lätt hanterlig till att båda fällas ihop och fällas upp. Den ska inte underskattas för sitt pris.

Efterfrågan

År 2015 enligt jordbruksverket fanns det 817175 stycken hundar i Sverige. Många ägare, framförallt den äldre generationen ser det som en perfekt lösning till deras sjuka eller äldre hund.
Livslängden hos hundar har blivit längre idag. Den växande framfarten i veterinärmedicinen har gjort sitt till. De små raserna uppnår en ålder på 11-12 år, i enstaka fall även upp till 17 års ålder.

Viktigaste är att hundens livsglädje är kvar under livets förändringar.

 

  • Sporty Pet Stroller
  • Transport/ hjälpmedel
  • Max 20 kg

 

Foto & Text: Wordsofempa

Annonser

Prinsessan Nicky i området.

20160102_175046 (2)
Prinsessan Nicky

Vaknade upp idag, inte så pigg. Bättre blev det inte när jag tittade ut genom mitt fönster. Min hund däremot ville ut på sin morgonpromenad och tog det mer seriöst. Jag däremot gick släpandes med mina fötter efter honom, undrande över om den här dagen skulle vända och bli till det bättre. Ett par solglimtar kunde åtminstone titta fram, så att energin kunde få fyllas på. Det var saker som behövdes att ordnas upp under dagen.

Vid lunch sitter jag vid datorn. Bredvid mig ligger papperet till veckans skrivövning. Den var förberedd redan för några veckor sedan. Huvudpersonen är Nicky och frågorna fyller ett helt A4 papper, endast svaren ska fyllas i. Tiden hade gjort att vi inte hunnit att ta steget till det.

Ett samtal kommer ifrån min granne. Det var väntat. Men jag var definitivt inte redo inför dess information.
Grannen säger till mig: – Ville bara berätta att Nicky sover nu. ” Sover? ”, svarade jag förvånat. ”Hon har somnat in”, förklarade min granne vidare till mig. Jag fattade inte riktigt. Försökte ruska om mig. Hängde upp mig på ordet sover. Här var jag mentalt förberedd på något annat. Fick ut mig bara några ord, sen kommer jag inte ihåg mer. Den grå himlen hängdes över mig, nästan mörk till färgen.

Tittar på papperet igen bredvid mig. Det var frågor som handlade om 16 års erfarenhet med Nicky. Efter dagens omvälvande samtal får frågorna ligga där och vila ett tag. Skulle smälta vad som hade sagts i telefonen och samtidigt hantera de oväntade känslorna som vällde fram. Ett oväder drog in inom mig.

Nicky var en tik. En Jack Russel som observerade mig med sina söta öppna ögon när vi möttes. Med hennes höga ålder gjorde att Nicky var en lugn och snäll hund. Som också var en kändis bland grannarna och i området.

I helgen hade vi träffats lite snabbt vid hissen. Vår hund reagerade som alltid med tjut av glädje och skulle genast ut ifrån hissen och hälsa både på Nicky och hennes matte. Kompisar hade dessa två blivit efter 3 års kännedom om varandra. Nicky hade varit en hjälpande hand i arbetet med vår hund som försökte övervinna sin rädsla emot andra hundar. Den andra hunden som hade varit ett stöd, var också en Jack Russel, med namnet Svante. Men även han somnade in för några månader sedan. Nu blev det tomt med kompisar. En efter en hade försvunnit.

Bandet mellan människa och djur är något obeskrivligt. Ett förhållande som är uppbyggd på flera års vänskap. Den mest hårda och tuffa killen kan vekna och sörja ett djur. Andra sörjer djur mer än över människor. Att förstå den sorgen eller tomheten var för mig tidigare svårbegripligt. Jag hade inte växt upp med djur. Mitt tankesätt var ” Det är ju bara en hund” eller ”en katt”. Idag är det annorlunda. Jag har ändrats efter två hundar i min närhet. Förståelsen och oron för Nicky och hennes ägare har varit där precis som en oro över min egen hund.

Jag blev verkligen omtumlad idag. Kanske det är fler i mitt hushåll som är det. Kanske jag kommer att se något hos min hund eller hos min man?
Jag tittar ut genom fönstret igen för att se någon förändring. Det gråa täcket har delvis börjat bli tunnare men solens strålar vill inte tränga igenom. Tråkigt, för det skulle verkligen behövas idag.

Foto & Text: Wordsofempa