Stress med tankar i huvudet

20140622_111649
Stress med tankar/huvudet?                             

Projekt Livsstil Balans 2018.

Stressar du med tankar i huvudet?

Text & Bild: wordsofempa

Vad betyder stress i tankar och huvudet?
Ordet stress betyder överansträngning, påfrestning, spänning, nervositet, oro, jäkt, hets och press.
Ordet huvudbry kan några av oss både säga eller har hört i något samband.        Huvudbry betyder tankemöda, bekymmer, problem samt grubbel.
Huvudbry kan komma och gå. Men när tankarna och huvudet är ständigt i arbete kan det leda till stress. Resten av kroppen börjar att reagera.

Några går runt ständigt med mentala spänningar. Fullt upp med spänningar av oro, tanken på att glömt något, eller hur folk ska uppfatta eller tänka om oss som person osv. Huvudet och tankarna jobbar på högtryck hela tiden. Ingen vila eller återhämtning när tankar och oro inte släpps. Ibland går det inte släppa, det kan vara en diagnos av någon psykisk sjukdom och då behövs proffessionell hjälp och vård ifrån psykiatrin.

Dagens stress leder till att fler och fler blir sjuka. Det går så långt att det blir en crash. En allvarlig sådan. Det kan ta år att återhämta efter en sådan crash och för några kan det bli långvarigt. Samhället idag försöker att vi ska förebygga och bromsa upp innan det är försent. Så kan vi bromsa upp genom våra tankar i huvudet?

Vi är olika personligheter och uppfattar omgivningen olika. Stressen kan se olika ut från individ till individ. Det finns 1400 olika symptom på stress. Varje vuxen person har en fysiskt och mentalt samlad ryggsäck som vi bär på bestående av gamla och nya erfarenheter. Endel av dessa erfarenheter eller upplevelser kan vara positiva och några negativa. Vilket väljer vi att spara i vår hårdisk, vår hjärna? Vad väljer vi att ta bort?
När huvudet börjar att stressa med oss, och börjar att gå på högvarv kan ibland vara hanterbart för några, andra inte. En kortvarig stress eller långvarig stress som uppkommer. Att ha det långvarigt innebär en ständigt oro som leder till att det påverkar vår mentala och fysiska hälsa negativt.

Vi är inte alltid medvetna om vad vi matar våra tankar och huvuden med varje dag. Det vi hör och ser på tv, datorn, paddor och telefoner. Det vi läser i tidningar. Det vi hör runt omkring oss. Det är åsikter ifrån andra och så har vi själva åsikter. Som leder till stress för några att hantera. Vi väljer själva vad vi vill ta in för tankar, om det är positiva eller negativa. Vilket som känns bra eller dåligt i längden och som fungerar bäst för varje individ.
Endel har kontrollbehov som tar över. Att vilja veta. Tiliten till andra och till sig själv försvagas. Vad är det värsta som kan hända när kontrollbehovet släpps?

Att vara ledaren av dina tankar och hjärna leder till att ha uppsikten innan det blir till en långvarig stress i huvudet.

Inom KBT- Kognitiv beteendeterapi jobbar terapeuten med klinten till att bli medveten med terapeutens hjälp att bryta ett felaktigt tankemönster. Hur tänker vi? våra känslor? och handlingar?. I den kognitiva triangeln kan en tanke leda till en känsla som leder till en handling. Det kan påverka personen att vara i en ond cirkel och skapa ett undvikanden beteende. Blir tanken däremot till handling som leder till en känsla så bryts tankemönstret och problemet kan konfronteras.

Bromsar vi upp i vår vardag till att bli medveten om  varför vi upplever stress? Vad kan man göra? Kan jag göra något själv utav det? Det kommer att behandlas i efterföljande rubriker i Projekt Livsstil Balans 2018.

Bild och text: wordsofempa

 

 

Annonser

Muskler med smärta

20141111_202611.jpg
Muskler med smärta. Projekt Livsstil Balans 2018

Idag blir fler och fler människor stressade. Vi är på högvarv och spänner oss omedvetet i kroppen. Andningen påverkas och vi börjar att andas ytligt i den övre delen av kroppen. Den djupa och långsamma andningen ifrån magen glöms bort. Det blir stela och spända muskler. Smärtor uppstår.

Spänningar och smärtor kan vara anledning ifrån ett stressigt och ensidigt arbete. Även i fritiden har vi blivit inaktiva och sitter mer och mer stilla. Uppmärksamheten tillbringas framför datorn, tv:n, plattan och mobilen. Vi kanske spänner armar, skuldror och nacke samt händer utan att vi är medvetna. Tyvärr blir vi medvetna tills kroppen säger till och smärtor uppstår.

Vid spänningar och stelhet kan anledningen vara från muskulaturen men även ifrån vårt skelett.

Svensk klassisk idrottsmassage

Många, både idrottare och privatpersoner använder sig idag av svensk klassisk idrottsmassage till återhämtning. En metod som hjälper att komma ner i varv. Fysiskt som psykiskt.

Den vanligaste använda massagetekniken i Sverige är från år 1813. Nämligen den klassiska svenska idrottsmassagen. Den utarbetades av Pehr Henrik Ling som även kallad den svenska gymnastikens fader.

Ordet massage kommer från arabiska mass eller grekiska ma’sséin som betyder trycka, hantera, beröra och knåda.

Vid massage töjs och bearbetas musklerna. Det medför att spänningar i kroppen löses upp. Blodcirkulationen och lymfcirkulationen ökar och påskyndar borttransporten av slaggprodukter. Musklerna kan återhämta sig.

Ett må bra- och antistresshormon oxytocin utsöndras. Du känner dig avslappnad och välmående efteråt.
Vid massage minskas även mängden kortisol som är ett stresshormon enligt forskning som har gjorts. (Journal of neuroscience 2005).
Forskning visar även att kroppens egna smärtlindrande hormoner ökar vid massage.

 

Källa: Massage av Thomas Lindholm, Alternativmedicin av Susanne Nordling,

Uppsikt över smärta

img_20160423_2006291.jpg
Uppsikt över smärta.

Smärta känns obehaglig. Smärta för en person kan vara annorlunda för en annan. Vi är unika och smärttrösklarna ser olika ut. Smärtan kan uppkomma helt plötsligt, är ny, ihärdig, långvarande eller återkommande. Som texten ”Smärta din varningslampa” omtalar om, finns det olika orsaker till att smärta eller smärtor uppkommer. Därför behövs endel smärtor utredas av yrkeskunniga personer.

Din kropp, din smärta och din känsla.

Den smärta som omtalas här nedan är den medvetna smärtan. Att lätta lindringen för en ökad välmående i vardagen.

Uppsikt över smärtan- istället för att låta smärtan styra.

Det som kan passar för en behöver inte passa för en annan. Lindring är individuellt.

⦁ Fysisk aktivitet som promenader eller att röra sig efter hur smärtan är, ger en antiinflammatoriskt effekt och endorfinökning.

⦁ Psykologisk behandling som ACT och KBT terapeuter som är utbildad inom smärtbehandling. Har visats sig ge en positiv god effekt med eller utan en samtidig läkemedelsbehandling.

⦁ Massage/Avslappningsövningar/ Yoga. Brukar lindra vid värk som beror på muskelspänningar. Vid en smärta så spänns musklerna ännu mer. Andningen kan påverkas vid smärta. Massage/Avslappningsövningar/ Yoga bryter då den onda cirkel som lätt kan uppstå.

⦁ Stretchning för att tänja musklerna försiktigt. Minskar stelheten och smärtan i muskler. Stretchning förbättrar också rörligheten om musklerna är stela. Ofta är det bra att först mjuka upp musklerna med värme för att öka blodcirkulationen och därefter tänja musklerna.

⦁ Akupunktur och Akupressur kan fungera till viss del mot smärta tex huvudvärk och nackvärk.

⦁ Kyla eller värme kan lindra vid tillfällig värk. Vid en akut skada som en stukning kan kyla minska smärtan. Vid smärta som beror på stela muskler kan det vara skönt med värme.

⦁ Försök göra sådant som är roligt och stimulerande. Det kan verka lindrande.

⦁ Tankens kraft. Genom tankens kraft kan smärtan påverkas till att minska, genom kroppens egna smärtlindringssytem.

Reagera på vad kroppen vill säga. Uppsök yrkeskunninga som utreder och vilka metoder det finns att lindra din smärta.

Tveka inte att kontakta 1177. Din vårdcentral och rehab. Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Ring 112 akuta nödsituationer.

Projekt Livsstil Balans 2018, Smärta, Text & Bild: wordsofempa

Källor: Läkemedelsboken, Internmedicin, 1177, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Hjärnkoll på värk och smärta – skriven av Martin Ingvar & Gunilla Eldh.

Smärta – din varningslampa

20170221_092231
Smärta – din varningslampa. Projekt Livsstil Balans 2018

Smärta är stort och omfattande. Här nedan följer en ytlig del av gruppen Smärta.

Smärta pga skadad vävnad

Denna form är en vanlig smärta. Som skador i hud, muskler och blodkärl. En smärta som du känner när du bränner dig, efter en operation eller inflammation någonstans i kroppen.

Nervsmärta

Nervsmärta är en direkt skada på nerven eller ett tryck på nerven som upplevs som smärta. Störningar i känseln och förändring i känseln. Som kan stråla ut i en arm eller ett ben. Kan komma i attacker. Det kan vara skador eller sjukdomar i nervsystemet som påverkar. Nervsmärtan finns ofta kvar längre och är svårare att behandla. Som diskbråck som påverkar nerven. Fantomsmärtor är en nervsmärta som uppkommer efter en amputation.

Psykogen smärta

Psykogen smärta orsakas av psykiska sjukdomar. Smärta med orsak av en svår psykiatrisk diagnos. Som djup depression eller en svår posttraumatisk stress.

Smärta utan orsak

Smärta utan orsak kan handla om en gammal skada som har läkts men som inte har fått rätt behandling. Eller förändringar i kroppen som kan uppstå vid en skada eller en sjukdom som orsakar en långvarig smärta. Det kan vara en långvarig smärta. Från rygg, muskler, leder. Smärta i nacken och axlar. Fibromyalgi finns i denna grupp.

En akut smärta

Den akuta smärtan har som uppgift att göra oss uppmärksamma på att något kan vara fel. En hotande vävnadsskada någonstans i kroppen och som leder till att vi bör göra något för att ta hand om orsaken.
En snabb och effektiv behandling av sådana smärttillstånd är viktigt. Flertalet studier visar dessutom att fel eller försenad behandling av akuta smärttillstånd medför en stor risk att smärtan blir långvarig.
Akut smärta uppstår när du till exempel får ryggskott, slår tån i en tröskel eller opereras. När skadan läker går oftast smärtan över. Plötslig smärta kan påverka kroppen på olika sätt. Om du plötsligt får mycket ont kan du börja kallsvettas, bli blek, andas snabbt och ytligt, få hjärtklappning och höjt blodtryck. Du kan också må illa och känna dig yr.

Långvarig smärta

Långvarig smärta uppstår som ett resultat av att akut smärta kvarstått under lång tid. Som vid överbelastning eller på grund av en sjukdom eller en fraktur. Det blir  förändringar i nervsystemet, smärt receptorerna ute i vävnaderna blir känsligare och smärtsignalerna förstärks. Vårt eget smärthämmande system blir uttröttat. Stress, oro och nedstämdhet är också faktorer som förstärker smärtupplevelsen.

Långvarig smärta är smärta som finns kvar efter den tid det brukar ta för en skada att läka, vanligen 3-6 månader. Du behöver inte ha ont hela tiden för att smärtan ska kallas långvarig. Det kan också handla om smärta som kommer tillbaka gång på gång, till exempel migrän.

Fibromyalgi

Fibromyalgi kallades tidigare för ” kärringsjukan”. Inget fint omtalande men det grundades på att det var mestadels kvinnor som fick det. Det kan finnas flera orsaker till att en person får fibromyalgi. Det kan vara att ha ont i någon avgränsad del av kroppen i flera år innan det utvecklades till fibromyalgi. Det kan också vara så att stress, dålig sömn och enformiga rörelser kan bidra. Ett endisidigt arbete där ergonomin och rörligheten alltid är på samma sätt och belastar muskler som leder till långvarig värk.
Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi och sjukdomen kan vara ärftlig. Fibromyalgi kännetecknas av att ha ont i kroppen under en lång period och har sänkta smärttrösklar.

Huvudvärk

Att ha ont i huvudet är väldigt vanligt och kan till exempel bero på många anledningar. Som dålig mat- och vattenintag, stress, spända muskler, förkylning, oro eller synfel m.m. Oftast går huvudvärken över av sig själv, men ibland kan den sitta i länge eller komma oftare. Att ha ont i huvudet kan i vissa fall bero också på en allvarlig sjukdom.
Den vanligaste typen av huvudvärk är spänningshuvudvärk. Migrän är också vanligt. Över två miljoner svenskar får spänningshuvudvärk någon gång varje vecka, och så mycket som halva befolkningen någon gång i månaden.

Muskelvärk

Muskelvärk beror oftast på att musklerna blivit överansträngda eller överbelastade. Det kan också bero på ovana rörelser och träning som du inte är van vid. En annan anledning till muskelvärk kan vara stress eller sjukdomar.
Smärta kan beskrivas med ord som molande, dov, intensiv, krampaktig, skärande, huggande, stickande, svidande, brännande, ilande, bultande, pulserande eller utstrålande i arm eller ben.

Hur intensiv en smärta är kan personen använda sig av en smärtlinjal – VAS – Visual analog scale ( 0-10) där 0 betyder ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta.

Kroppens 3 signalsystem – att reglera smärta

Kroppens 3 signalsystem är dopamin systemet, seretoninsystemet, kroppens egna opiatsystem med endorfiner.
Det är lätt att bli stillasittande och passiv vid smärta, men motion leder till att kroppens eget smärtstillande system stimuleras. Endorfiner är kroppens egna smärtstillande substanser. Endorfinerna i din kropp ökas genom pulshöjande aktivitet som vid ansträngning i 20 min så att du blir varm och svettig. Då frigörs b la endorfiner i blodet samtidigt som blodcirkulationen ökar.

Massage ökar blodcirkulationen i musklerna och utsöndringen av endorfiner. Dessutom ökar mängden oxytocin, ett ”må bra” hormon som bidrar till en känsla av lugn och ro.

En person med långvarig smärta påverkas

En långvarig smärta kan påverka måendet. Även sin reaktion på smärtan. Smärtan kan påverka den fysiska och psykiska prestationsförmågan, sömnen och sexlivet. Kan i sin tur väcka känslor av nedstämdhet och hopplöshet. Smärtan kan skapa oro för att något är allvarligt fel. Sover dåligt, upplever mycket stress eller har problem hemma eller på jobbet.
Vid en psykisk obalans kan det i sin tur bidra till att smärtan håller i sig och blir långvarig. Det är lätt att hamna i en ond cirkel. Vad är positivt, negativt eller stressigt i vardagen? Vilken form av egen förändring behövs göras för att lindra sin smärta.

Tankens kraft

Genom tankens kraft påverkas smärtan till att minska, genom sitt eget smärtlindringssytem. Ett experiment utfördes. Där friska försökspersoner sänkte sin smärtupplevelse med 23 % och försökspersoner med långvarig smärta lyckades efter träning sänka sin smärtupplevelse med 64 %.

 

Källor: Läkemedelsboken, Internmedicin, 1177, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Hjärnkoll på värk och smärta – skriven av Martin Ingvar & Gunilla Eldh.

 

Projekt Livsstil Balans 2018

cropped-20131220_155335_1.jpg
Projekt Livsstil Balans 2018 av wordsofempa

Hur ser din vardag ut? Är du i Balans med dig själv? Vill du vara i Balans? Eller så är du bara nöjd. Vi vet svaret själva när vi stannar upp och reflekterar över vårt mående. Men änså så är det svårt att göra en förändring, det där lilla extra som kan förebygga. Här kommer Projekt Livsstil Balans 2018. Stanna upp och fundera lite på vad din akilleshäl är som gör att Balansen har blivit till obalans i vardagen. Lycka till!

Datum:_________________

Har du ont/smärta någonstans i kroppen? Ja/Nej
Känner du muskelspänningar? Ja/ Nej
Hur är din smärta? På en skala: Inget 0- 10 mycket

Stressar du med tankar /huvudet? Ja/Nej
Stressar du fysiskt med kroppen? Ja/Nej

Andas du rätt? Ja/Nej

Känner du inre krav på dig själv? Ja/Nej
Känner du yttre krav på dig från andra? Ja/Nej

Hur mycket tid i veckan utövar du aktiv motion/träning på fritiden?
Hur mycket tid promenerar du i veckan på fritiden?

Hur många timmar i veckan på din fritid utgörs av tv, dator,telefon, platta?
Hur många timmar i veckan använder du tv, dator, telefon, platta på jobbet?

Hur många timmar varje dag sitter du på din fritid?
Hur många timmar varje dag sitter du på jobbet?

Hur mycket kaffe dricker du per dag sammanlagt?
Äter du regelbundet varje dag?
(Frukost, mellanmåll, lunch, mellanmål, middag.) Ja/Nej

Äter/dricker du sammanlagt mer än 60 g socker, ca 20 sockerbitar per dag? Ja/Nej

När du är trött gör du följande:

  • Äter, Dricker alkohol?
  • Tittar på tv, mobil, platta, telefon?
  • Lägger dig och vilar?
  • Motionerar?
  • Övrigt?

Bild & Text av wordsofempa

Har du Boostat upp ditt tänk?

positivt (3)
Foto & Text: Wordsofempa

Bilden visar dessa tio tal. Men vad ser du?

10 x 10 = 100                          75 + 15 = 90                              4 / 2 = 2

5 + 14 = 19                                64 / 8 = 8                                  6 – 3 = 3

7 + 70 = 77                               27 – 15 = 13                            9 x 9 = 81

10 + 15 = 25

________________________________________

Har du likadant svar som en lärare fick av sin klass?

En lärare gjorde ett experiment för 20 år sedan framför sin klass och skrev upp tio olika tal med respektive summa. Frågan löd sedan till klassen: Vad ser ni?

Efter en stund kom ett hav av uppräckta och viftande händer. Läraren vände sig till den ena eleven efter den andra för att få höra deras svar. Samma svar upprepades.

Såg du precis som eleverna att 27 – 15 blir inte summan 13. Den summan var fel uträknat. Summan ska bli 12. Men eleverna och du har delvis rätt. Det finns nämligen två svar på detta experiment.

Det andra svaret är att de nio övriga talen är rätt uträknade. Något som läraren ville belysa om. Hans syfte var att uppmärksamma eleverna på att vi människor oftast är benägna att hitta felen. Det rätta och positiva runt omkring får inte samma fokus eller så tar vi det mer självklart.

Idag pratas det om att vi ska boosta oss i olika sammanhang. Varför inte boosta oss till ett positivt tänkande när vi är igång? Wiktionary översätter boosta till att öka, förbättra, förstärka och höja.

Att vårt välbefinnande och hälsa påverkas av en optimistisk livssyn klargjordes i en studie i USA med 800 patienter. Under 30 års tid visade rapporter att optimisterna hanterade stress bättre, depressioner utvecklades inte lika lätt. Resultatet blev bättre hälsa och längre levnad hos denna patientgrupp.

Optimisterna i den här forskningen hade redan då ett uppboostat tankesätt. Precis som countrysångaren Wille Nelson blir citerad i en citatbok: ”När du väl byter dina negativa tankar mot positiva kommer du att börja få positiva resultat.”

Wille Nelson tillsammans med forskningen visar att vårt tänkesätt påverkar oss. Hur boostat det är eller inte!